Digital suveränitet berör verksamhetens kärna

Digital suveränitet avgörs inte längre i Bryssel. Det som tidigare var en politisk fråga har blivit ett ansvar som måste hanteras löpande i det dagliga arbetet. Varje val av molntjänst, varje AI-satsning och varje dataflöde påverkar hur effektivt din organisation kan följa regelverk, hantera risker och samtidigt driva innovation och digitalisering. 

Utvecklingen drivs av två tydliga förändringar i marknaden. Dels den snabba spridningen av AI i både offentlig och privat sektor, och dels ett alltmer omfattande regelverk, där initiativ som EU:s AI-förordning ställer nya krav på transparens, ansvar och kontroll. Detta påverkar varje aktörs konkreta beslut om var data hanteras, hur algoritmer styrs och vilka leverantörer man långsiktigt kan samarbeta mest effektivt med.

Samtidigt visar forskning att omkring 86 procent av världens ledande digitala plattformar har sitt ursprung i Nordamerika, jämfört med cirka 11 procent i Asien och bara 2 procent i Europa. Detta trots att Europa står för en betydligt större andel av världens BNP (15–20 procent) och befolkning (cirka 10 procent). Med andra ord är europeiska företag och myndigheter i hög grad beroende av plattformar som utvecklats utanför regionen.

Detta är viktigt av flera skäl. För det första utgör digitala plattformar idag grunden för moderna verksamhetsprocesser. Om europeiska företag främst använder andras lösningar istället för att utveckla egna, sker en stor del av värdeskapandet utanför regionen. För svenska företag som vill konkurrera globalt kan det påverka både innovationsförmåga och konkurrenskraft.

För det andra handlar digital suveränitet i grunden om några grundläggande frågor: Vem har kontrollen? Vem har tillgång till datan? Vem bestämmer under vilka villkor system kan förändras eller till och med stängas ner? Ofta upplevs dessa frågor som teoretiska, men den senaste tidens globala händelser har visat hur snabbt beroenden kan bli konkreta risker.

För det tredje vilar Europa på principer som demokrati, rättsstat och respekt för individens integritet. När AI blir en del av affärsprocesser och samhällstjänster måste dessa värden också återspeglas i den teknik som används. EU:s AI-förordning är ett viktigt steg i den riktningen.

Enligt Gartner planerar 61 procent av organisationerna i Västeuropa att öka användningen av lokala eller regionala molnleverantörer. Det är ett steg mot bättre balans och mot att återta kontrollen över data, system och beroenden som är affärskritiska. Samtidigt är teknikprioriteringarna fortsatt tydligt kopplade till konkreta resultat. Svenska organisationer fokuserar på att öka produktiviteten, förbättra medarbetarnas arbetsmiljö, sänka kostnader samt minska risker. Den gemensamma nämnaren för allt detta är automatisering.

Automatisering är en av de största möjligheterna för att både effektivisera verksamheten och göra den mer robust i förhållande till marknadens och omvärldens förändringar. McKinsey uppskattar att organisationer kan minska sina operativa kostnader med upp till 30 procent genom ökad automatisering – samtidigt som kvaliteten förbättras och ledtiderna minskar.

Samtidigt räcker det inte med etiketten ”Made in Europe” i sig. Lösningarna måste hålla hög kvalitet och ge tydliga resultat. Målet är att säkerställa att europeiska organisationer har trovärdiga regionala alternativ som kombinerar teknisk kvalitet med regelefterlevnad och lokal kontroll.

Därför behöver svenska organisationer inte bara ta ställning till vilken teknik de använder, utan också var den kommer ifrån, hur den styrs och hur den passar in i både regelverk och långsiktiga affärsstrategier. I en värld präglad av AI, data och automatisering blir kontroll och tillit lika viktiga som funktionalitet. De som agerar tidigt på detta kommer att stå bättre rustade och kan fortsätta att utvecklas på sina egna villkor.

^{Av Henrik Åqvist, Sverigechef på Matrix42}