72 timmar utan patientdata – Norge testar sin digitala hälsoberedskap

Vad händer med vården om personalen förlorar tillgången till kritiska patientuppgifter i upp till 72 timmar? Under Arendalsuka 2026 samlar det norska hälsoteknikbolaget Aidn experter för att granska hur robust Norges digitala hälsoberedskap egentligen är.

Digitaliseringen har gjort hälso- och sjukvården snabbare, mer sammanhållen och alltmer datadriven. Samtidigt har beroendet av journalsystem, molntjänster och fungerande kommunikationskanaler skapat nya sårbarheter. Ett längre IT-avbrott eller en riktad cyberattack kan snabbt påverka både arbetsflöden och patientsäkerhet.

Det är utgångspunkten för Aidns program under Arendalsuka i Norge den 10–12 augusti. Tillsammans med bland andra cybersäkerhetsföretaget mnemonic, journalsystemsleverantören DIPS och branschorganisationen NHO Geneo vill bolaget lyfta digital beredskap, användbarhet och säkerhet inom den offentliga vården.

72 timmar i digitalt mörker

Den mest konkreta frågan formuleras i debatten ”72 timmar i mörket – hur robust är Norges digitala hälsoberedskap?”. Scenariot är att vårdpersonal under tre dygn saknar tillgång till kritiska hälsodata. Då prövas inte bara tekniken, utan även organisationens reservrutiner, ansvarsfördelning och förmåga att fatta säkra beslut under tidspress.

Elektroniska patientjournaler innehåller information som kan vara avgörande för rätt behandling: diagnoser, läkemedel, allergier, provsvar och tidigare åtgärder. Om systemen blir otillgängliga måste verksamheten kunna fortsätta utan att informationsbristen skapar nya risker.

Frågan är särskilt aktuell när cyberangrepp mot offentlig sektor och samhällsviktig verksamhet blir mer avancerade. IT-Branschen har tidigare rapporterat om hur AI-agenter får en aktiv roll i statsstödda cyberattacker. För vården innebär utvecklingen att tekniska skydd behöver kombineras med kontinuitetsplanering, utbildning och regelbundna övningar.

Digital beredskap är mer än säkerhetskopior

En robust digital vårdmiljö kan inte byggas enbart genom säkerhetskopiering. Organisationer behöver veta vilka system som är mest verksamhetskritiska, hur länge olika avbrott kan tolereras och vilka manuella processer som ska aktiveras när tekniken inte är tillgänglig.

• kritisk information måste vara tillgänglig även när ordinarie system ligger nere
• reservrutiner måste vara dokumenterade, begripliga och testade i praktiken
• ansvaret vid incidenter behöver vara tydligt mellan vårdgivare, systemleverantörer och myndigheter
• återställning måste kunna ske kontrollerat utan att skadlig kod eller felaktiga data följer med
• personalen behöver öva på att arbeta säkert när digitala verktyg inte fungerar

För kommuner och regionala vårdorganisationer blir leverantörsstyrning också central. Molnbaserade lösningar kan ge hög tillgänglighet och snabbare utveckling, men verksamheten måste förstå beroenden, avtalade återställningstider och hur data kan nås under en större störning.

Människan blir en del av motståndskraften

Aidns program tar även upp människans roll när digitala system sviktar. Under press ökar risken för missförstånd, felbedömningar och osäkra genvägar. Teknisk resiliens behöver därför kompletteras med ledarskap, tydlig kommunikation och en arbetsmiljö där personalen vet vilka prioriteringar som gäller.

Det perspektivet gör digital hälsoberedskap till en ledningsfråga, inte enbart en uppgift för IT-avdelningen. Verksamhetsansvariga, säkerhetsfunktioner, vårdpersonal och leverantörer behöver planera tillsammans och utgå från konsekvenserna för patienten.

Nordisk fråga med gemensamma utmaningar

Även om samtalen äger rum i Norge är frågeställningarna direkt relevanta för Sverige och resten av Norden. Länderna har långt driven digitalisering, decentraliserade vårdstrukturer och ett växande beroende av sammanlänkade system. Samma tekniska utveckling som effektiviserar vården skapar också fler beroenden som måste skyddas.

Utvecklingen bör ses tillsammans med den bredare diskussionen om cyberresiliens. I en aktuell studie som IT-Branschen rapporterat om uppgav nordiska AI-drivna finansbolag en hög exponering för säkerhetsincidenter. Branscherna skiljer sig åt, men behovet är detsamma: ny teknik måste införas i takt med att styrning, säkerhet och återställningsförmåga utvecklas.

Från scenarier till praktiska övningar

Det viktiga måttet på beredskap är inte om en organisation har en plan, utan om planen fungerar när den behövs. Ett 72-timmarsscenario kan synliggöra okända beroenden, otydliga beslutsvägar och brister i kommunikationen innan en verklig incident inträffar.

För nordiska vårdaktörer innebär det att kontinuitetsövningar bör omfatta både tekniska avbrott och cyberangrepp. Resultaten behöver därefter omsättas i investeringar, uppdaterade rutiner och tydligare krav på leverantörer.

Mer information finns i Aidns presentation av programmet under Arendalsuka. Se även Arendalsukas officiella webbplats.