Smart City Expo i Barcelona er et spennende arrangement. Sammenlignet med tilsvarende arrangement i Sverige, Stockholm Smart City Expo Siden jeg besøkte arrangementet i Barcelona i 2023 og 2024, er det mye større og mer internasjonalt. Både Amerika og Asia er til stede. Det er også stor tilstedeværelse fra de arabiske landene. Arrangementet er stort, og mange utstillere har slått seg sammen land for land, og med naboland, for å danne delegasjoner som deler plass på messegulvet.

Få sensorer og dingser – fokus på vanlige utfordringer

I tillegg til utstillingsgulvet var det flere store scener med paneler og forelesninger. Dessverre ga disse ikke mye. Det meste av det som ble sagt var generisk, og de gikk aldri i dybden på lærdommer eller løsninger. De uoffisielle scenene var desto mer interessante og presenterte ofte spesifikke løsninger og mer dyptgående temaer.

En annen observasjon var at det ikke var så mange faktiske sensorer eller dingser på messen. I stedet dominerte byer og større selskaper med et bredere fokus på prosjekter og ulike typer vanlige problemer.

Annonse

Självklart hade AI en stor närvaro. Det hade dock behövts mer fokus på hur IoT-data kan berika maskininlärningsmodeller snarare än hur AI behövs för IoT-funktionalitet.

Vanskelig å vise målbare effekter

En innsikt er at innføringen av Tingenes internett og ideen om smartbyen er nå en verdensomspennende bevegelse. Ikke bare noe som skjer i visse deler av verden eller noen få byer.

Mange beskriver pilotprosjektene sine og hvordan det er vanskelig å skalere opp og koordinere alle dataene som samles inn. Man skulle gjerne fått et sammenhengende bilde av alle de ulike initiativene i byen og regionen. Det er imidlertid vanskelig når man har å gjøre med mange ulike systemer, organisasjoner og personer som skal samarbeide i en felles retning. Dette skaper en treghet som flere jeg snakket med uttrykte irritasjon over. Til slutt var det også en vanlig opplevelse at det ennå ikke har vært mulig å peke på konkrete målbare effekter. Konkrete forretningscaser er en sjeldenhet.

Spørsmålene som ble stilt til byene

Jeg startet med de samme spørsmålene som ble stilt tidligere år:

1. Vilka är era mest lyckade Tingenes internett– eller smart stad-lösningar?
2. Hvilke effekter har du oppnådd?
3. Har du målt effektene, og har du tall for målingene?
4. Hva er dine største utfordringer nå og de neste 1–2 årene?

Slik reagerte byene

Här är ett urval av alla städer som deltog under Smart City Expo World Congress i Barcelona 2024.

Bordeaux Métropole

Bordeaux Métropole är en administrativ region i Frankrike som samlar 28 kommuner. Här används IoT bland annat till fastighetsskötsel för idrottsanläggningar. Fortfarande rör det sig om enskilda tillämpningar i varje område och ingen har skalat upp på riktigt ännu. De arbetar fortfarande i vertikaler och det finns ingen gemensam plattform eller gemensamt nettverk för IoT.

Smart Dublin

I Dublin har de kommet langt med værstasjoner og har også sensorer for flom, samt for livbøyer. For eksempel har de klart å redde fem heltidsjobber som tidligere måtte sjekke livbøyene. De prioriterer klimarelaterte løsninger. Blant annet ønsker de å måle i sine lavutslippssoner.

Dublin har i upphandlingarna arbetat tillsammans i fyra kommuner, där man i stället för en lösning har upphandlat fyra lösningar. Därefter har varje kommun använt en lösning var. Efter en period har utvärdering skett. Upplever man att en viss lösning är bättre än de andra så har övriga kommuner kunnat byta till den lösningen utan att behöva göra ny upphandling. På så sätt hanterar man risken att upphandla en enda lösning som man sedan är fast med.

En insikt utifrån att upphandla på detta sätt var att de leverandører som inte erbjöd en helt färdig ”out of the box”-lösning utan i stället sa att de skulle jobba iterativt med att få fram den lösning som i slutändan passade beställaren, var de leverantörer som gjorde bättre ifrån sig och som sedan blev kvar.

Karlsruhe

I den tyske byen Karlsruhe, en LoRaWAN-nettverk og måler blant annet fuktigheten i trær. Det finnes ingen effektmålinger ennå, men dashbord hvor du kan se verdiene som kommer inn.

Utfordringene i årene som kommer handler om penger, ressurser og informasjon. og nettsikkerhet.

Det finnes motiverte folk, men ikke noe reelt nettverk der man kan dele informasjon. Det er uklart hvem som har hvilke sensorer, og det finnes mange administrasjoner der folk ikke snakker med hverandre. Mer åpenhet er nødvendig.

Tianjin

I staden Tianjin i Kina använder man IoT för transportere samt för att mäta hastigheter och trafik på vägar. Detta genom Green Wave (grön våg), där man koordinerar trafikljus för att kunna optimera trafiken som flödar förbi flera sammanhängande trafikljus. På detta sätt minimerar man antalet inbromsningar och accelereringar, samt tiden då bilar står stilla.

Byen Pilsen

I Pilsen i Tsjekkia jobber de med trafikkstyring, sikkerhet, LoRaWAN-nettverk, vannlekkasje, luftkvalitet og isdannelse på veier. Blant annet har de 4000 vannsensorer som måler vannlekkasje og andre sensorer som måler karbondioksid og støvpartikler. De bruker AI til å lage prognoser.

Utöver IoT arbetar man mycket med att försöka behålla befolkningen i staden, då många flyttar till andra större städer runtomkring i landet eller utomlands. Man arbetar då med att utbilda sin befolkning redan i ung ålder gällande entreprenörskap och företagsamhet. Genom att bland annat stötta innovation genom hackatons och liknande utmaningar för unga och studenter, samt att stötta nystartade företag, försöker man främja företagsamheten i staden för att skapa nya Jobb och ett intresse för stadens unga att stanna i staden även i vuxen ålder.

Roma

I Italiens huvudstad har man en plan för byggandet av den smarta staden. Första fokuset är att ha en infrastruktur för kommunikasjon. Där satsar man nu mycket på utrullningen av 5G och WiFi-nätverk. Framgent tänker man satsa på avfallshantering, mobilitet och säkerhet gällande den smarta staden. För avfallshantering vill man arbeta behovsstyrt och enbart tömma soptunnor när de är fulla i stället för på ett statiskt schema. För trafiken installerar man 2 000 högupplösta 5G-kameror så att man med maskinlæring kan reducera trafikstockningar med hjälp av förutsägbara trafikmönster. Även för att öka säkerheten då man kan övervaka folktäta platser.

De største utfordringene vi ser for dette arbeidet er i følgende rekkefølge: penger – kompetanse – kultur.

Smartbyen Berlin

I Berlin har man ett samverkansinitiativ för den smartare staden som heter Gemeinsam Digital. I detta är ett av projekteten Kiezbox 2.0, vilket är sol- och batteridrivna lådor utplacerade i staden. En funktion för dessa är att bygga ett mesh-nätverk som kan tillhandahålla Wi-Fi till kritisk personal samt vanlig befolkning i nödsituationer i staden. En annan funktion för dessa lådor är att de kan mäta saker så som temperatur, luftkvalitet och ljud. Dessa data kan göras tillgängliga via ett LoRaWAN-nätverk för allmänheten eller olika aktörer i staden.

Et annet prosjekt var Smartvann. Detta har som mål att stötta planeringen av en blå-grön infrastruktur i staden. Samtidigt som man vill sätta in dessa förberedande åtgärder för kommande klimatförändringar, vill man också kunna förvarna befolkningen vid till exempel kraftig nederbörd. Konkreta satsningar i detta är: ett digitalt planeringsverktyg för stadsplanering, med fokus på grön och blå infrastruktur; en webapplikation som kan användas för att visualisera de olika delarna i en blå-grön infrastruktur och vise på de positiva effekterna av dessa; ett koncept för digital kommunikation vid risk för översvämningar vid tung nederbörd.

Det tok omtrent to å sette opp samarbeidsinitiativet, og nå jobber de med det ovennevnte prosjektet.

Wiesbaden

En annan tysk stad på plats var Wiesbaden. Här arbetar man bland annat med ett mobilitetsprojekt DIGI-V, där man använder kameror och sensorer för att få dynamiska trafikskyltar som kan informera om optimala rutter. Man sätter upp dessa kameror och sensorer i trafikljusen längs med huvudgatorna i Wiesbaden och kan då även samla in data om miljön och föroreningar. Man samlar all data i en plattform och med hjälp av den samlade bilden kan man sedan anpassa trafiken i fremtiden.

De prøver å få alle de forskjellige partene til å ikke bruke sine egne sensorer eller deler som da ikke fungerer med resten av systemet. De prøver også å samle inn og konsolidere alle dataene for å få en felles oversikt. De tre vanskeligste tingene du ser i dette prosjektet er: ledelse – kommunikasjon – politikk.

Seongnam

I Seongnam i Sør-Korea IoT ble startet i 2009 og måler blant annet vann- og luftkvalitet. Dette gjøres på noen få spesifikt utvalgte steder i byen. En digital tvilling er bygget for å simulere hvordan en flom i elvene vil påvirke byen time for time, slik at man kan planlegge for en slik situasjon.
Man arbetar även mycket med drönare och levererar bland annat både matvaror och medicinska varor med drönare till personer i Seongnams centrala park. Ett problem framöver gällande den smarta staden är att det kommer vara många avdelningar och förvaltningar som ska samarbeta.

Liverpool byregion

I Liverpool-regionen måles luftforurensning rundt byen Liverpool. Her gjøres det noen målinger som er mer generelle, men også mer presise målinger for studier ved universitetet. For eksempel har man innført hydrogenbusser, og man ønsker å måle om det er noen endring i luftkvaliteten når bussene kjører forbi målestasjonene.

Det har vært tidligere initiativer der de ønsket å telle antall personer som passerte gjennom bestemte gater eller områder. En måte de testet på var å samarbeide med butikker som installerte sensorer i butikkfasadene sine. Enten sensorer som telte individer ved hjelp av visuell tilstedeværelse, eller sensorer som kunne oppdage når enheter med WiFi-tilkobling, for eksempel mobiltelefoner, passerte forbi.

En utmaning är att få en överblick och gemensam kontroll av alla sensorer i staden. Det är svårt med många samarbeid, till exempel alla butiksägare. Kvaliteten från de olika butikerna kunde variera mycket då sensorer flyttades eller riktades om när butiken till exempel möblerade om i skyltfönstret. Den insamlade datan blir då inte alls lika säker eller enhetlig.

Smartbyen Busan

I Busan, Sør-Korea nest største byen, har brukt en litt annerledes tilnærming til å jobbe med innovasjon knyttet til IoT. Det finnes et distrikt i Busan som heter Eco Delta City, hvor bedrifter kan pilottester av sine produkter og tjenester mot en reell befolkning. Som et levende eksperiment er de som bor i distriktet testobjekter. Blant annet har de testet hvordan man bruker sensorer og data for å evakuere bygninger effektivt i tilfelle et jordskjelv.

Problemet med utviklingen av IoT er at alle bruker forskjellige typer data og datastrukturer, samt forskjellige plattformer og modeller. For eksempel bruker hver by forskjellige varianter av disse, og det blir vanskelig å få alle til å samarbeide og dele data med hverandre.

Malaysia, Smart City Alliance

Det fanns ingen stad representerad från Malaysia men jag pratade med en person som kände till flera initiativ som pågår i landet. Man mäter mycket relaterat till geospacial övervakning, så som att detektera jordskred vid järnvägsspår eller annan kritisk infrastruktur. Det finns även system för att mäta och hantera parkeringsplatser.
Du kjøper billige sensorer, og alle dataene er forskjellige fordi alle kommuner i Malaysia bruker forskjellige silobaserte løsninger.

For å vite hvor langt en by har kommet i Malaysia, har det blitt introdusert en skala for hvor teknologisk modne byene er. På denne skalaen kan man være på forskjellige nivåer. Jeg ble fortalt at for øyeblikket bare noen få byer har gått opp til et høyere nivå. Det som imidlertid var viktig, var at de nå har en måte å måle og sammenligne sin teknologiske utvikling på. Hvis et slikt system eksisterte felles over hele verden når det gjelder IoT/Smart City, ville jeg sannsynligvis ikke ha trengt å skrive dette blogginnlegget...

Jeg fikk endelig vite at Sørøst-Asias første smartby-messe skal avholdes neste år, og at Malaysia er vertslandet. Følg med for denne kommende september 2025.