Nordiska arbetsplatser kämpar med AI-riktlinjer och AI-styrning

Kontorsanställda i Sverige, Finland och Danmark rapporterar betydande brister i interna riktlinjer för hur AI får användas på arbetsplatsen. En ny undersökning, beställd av AI och datatransformationsföretaget Solita, visar att organisationer med tydliga AI-riktlinjer och hög efterlevnad också har en högre användning av AI i det dagliga arbetet.

Rapporten How AI is Transforming Nordic Work Life 2026 har tagits fram av Kantar Media på uppdrag av Solita och omfattar fler än 3 000 kontorsanställda i Sverige, Finland och Danmark. Undersökningen visar att 14 procent av de svenska anställda uppger att deras arbetsgivare saknar interna AI-riktlinjer. Motsvarande andel är 10 procent i Danmark och 7 procent i Finland. Samtidigt visar rapporten att länder där medarbetare i högre grad följer organisationens AI-riktlinjer också har en högre användning av AI i det dagliga arbetet.

Sverige ligger efter sina nordiska grannar

Sverige halkar efter när det gäller både AI-riktlinjer och efterlevnad. Endast 63 procent av de svenska kontorsanställda uppger att de alltid följer arbetsgivarens AI-regler. Motsvarande siffra är 68 procent i Finland och 71 procent i Danmark.

Undersökningen visar också att kommunikationen kring AI-policyer behöver förbättras. Hela 11 procent av de svenska anställda vet inte om deras arbetsgivare ens har några AI-riktlinjer.

EU AI-förordning ökar kraven på företagen

EU AI-förordning, EU AI Act, började införas stegvis under 2025 och kommer att vara fullt tillämplig senast 2027. För arbetsgivare innebär det ökade krav på kontroll över hur AI används, vilka verktyg som används och vilken AI-kompetens medarbetarna behöver.

“Många svenska företag har fokuserat på att komma igång med AI snabbt, men har inte lagt den nödvändiga grunden. Resultatet blir att anställda experimenterar utan tydliga ramar, vilket skapar både säkerhetsrisker och osäkerhet kring vad som faktiskt är acceptabelt på arbetsplatsen. I takt med att regelverket skärps blir bristen på styrning en konkret affärsrisk”, säger Rebecca Hammel, SVP AI & Cloud Development på Solita Sverige.

Danmark visar vägen

Rapporten utmanar ett vanligt antagande. Tydliga AI-riktlinjer bromsar inte användningen. Tvärtom verkar de bidra till att fler använder AI.

Danmark har den högsta graden av efterlevnad bland de tre länderna, där 71 procent uppger att de alltid följer arbetsgivarens AI-riktlinjer. Samtidigt har landet också den högsta användningen av generativ AI. Totalt använder 65 procent generativ AI på jobbet och 24 procent gör det dagligen.

Motsvarande siffror för Sverige är 53 respektive 14 procent, medan Finland ligger på 62 respektive 17 procent.

“Detta är den största missuppfattningen vi möter bland företagsledare just nu. Riktlinjer ses ofta som något som bromsar utvecklingen, men undersökningen visar motsatsen. När medarbetare vet vad de får göra vågar de experimentera mer och investera tid i att lära sig verktygen ordentligt. Det är bristen på tydlighet, inte riktlinjerna, som faktiskt bromsar utvecklingen”, säger Rebecca Hammel.

Finland visar hur snabbt utvecklingen kan förändras

Finland visar att utvecklingen kan gå snabbt när AI-styrning prioriteras. På bara ett år har andelen anställda som uppger att deras organisation saknar AI-riktlinjer minskat från 21 till 7 procent, vilket motsvarar en minskning med två tredjedelar.

Samtidigt har andelen som alltid följer arbetsgivarens AI-riktlinjer ökat från 58 till 68 procent.

“Finland visar att detta inte är ett strukturellt problem som tar flera år att lösa, utan något som kan förändras snabbt när frågan prioriteras. Svenska företag har ungefär ett år på sig att komma ikapp innan de viktigaste delarna av EU AI-förordning börjar tillämpas fullt ut”, säger Rebecca Hammel.

Om undersökningen

Rapporten How AI is Transforming Nordic Work Life 2026 bygger på en undersökning genomförd av Kantar Media på uppdrag av Solita mellan den 30 oktober och den 11 november 2025.

Totalt deltog fler än 3 000 kontorsanställda i Sverige (n=1 037), Finland (n=1 042) och Danmark (n=1 019). Undersökningen genomfördes med hjälp av nationellt representativa webbpaneler bland personer mellan 20 och 65 år.

Rapporten bygger vidare på Solitas tidigare undersökning från 2024 i Sverige och Finland. I årets upplaga ingår Danm