Google förlorar slutligt i EU – miljardböter på 4,1 miljarder euro står fast

Av Mario Leif Birger Hansen

6 juli 2026

EU-domstolen har slutgiltigt avslagit Googles överklagande av Europeiska kommissionens beslut om konkurrensbrott kopplade till Android. Domen innebär att böterna på cirka 4,1 miljarder euro kvarstår och avslutar en rättsprocess som pågått sedan kommissionens ursprungliga beslut 2018.

Målet handlar om hur Google använde Android för att stärka sin ställning inom internetsökning och webbläsare genom att koppla flera av sina tjänster till operativsystemet.

Kommissionens kritik mot Googles Android-avtal

När Europeiska kommissionen fattade sitt beslut 2018 konstaterade den att Google hade missbrukat sin dominerande marknadsställning genom flera avtalsvillkor som begränsade konkurrensen.

Kommissionen pekade särskilt på tre centrala metoder:

• Krav på att mobiltillverkare skulle förinstallera Google Sök och Chrome för att få licens till Google Play Butik.
• Så kallade anti-fragmenteringsavtal som hindrade tillverkare från att sälja enheter med Android-versioner som inte godkänts av Google.
• Intäktsdelningsavtal där ekonomisk ersättning kopplades till exklusiv förinstallation av Google Sök.

Enligt kommissionen bidrog dessa villkor till att förstärka Googles redan dominerande ställning på marknaden för mobila söktjänster.

Böterna sänktes men beslutet stod fast

År 2022 prövades ärendet av EU:s tribunal. Domstolen ogiltigförklarade delar av kommissionens bedömning kring vissa intäktsdelningsavtal, vilket ledde till att bötesbeloppet sänktes från 4,34 miljarder euro till 4,125 miljarder euro.

Samtidigt fastställde tribunalen huvuddelen av kommissionens slutsatser och ansåg att Google hade begränsat konkurrensen genom sina Android-avtal.

Google valde därefter att överklaga domen till EU-domstolen.

EU-domstolen ger kommissionen rätt

I den slutliga domen konstaterar EU-domstolen att tribunalen gjort en korrekt juridisk bedömning.

Domstolen anser bland annat att:

• Googles Android-avtal hade konkurrensbegränsande effekter.
• Tribunalen inte behövde genomföra en kontrafaktisk analys i varje enskilt fall för att fastställa missbruk av dominerande ställning.
• Kraven på förinstallation och anti-fragmenteringsavtalen begränsade konkurrensen inom Android-ekosystemet och stärkte Googles marknadsposition.

Därmed avslås Googles sista möjlighet att få beslutet ändrat.

Google: Android har alltid handlat om valfrihet

Google framhåller att Android är en öppen och kostnadsfri plattform som ger användare och tillverkare stora valmöjligheter.

I ett uttalande säger företaget:

“Android ger fler valmöjligheter för alla och stöder tusentals företag. Denna dom tar inte hänsyn till vår betydande investering för att säkerställa att Android förblir öppet, interoperabelt och fritt. Vi anpassade våra avtal efter beslutet från 2018 och fortsätter att fokusera på innovation och öppenhet för användare, partners och utvecklare.”

Google betonar också att bolaget sedan 2018 har ändrat sina avtalsvillkor för att följa EU:s krav.

Anpassningar efter DMA

Företaget uppger att man genomfört omfattande förändringar under de senaste åren.

Bland annat lyfter Google fram:

• Reviderade licens- och distributionsavtal efter 2018 års beslut.
• Fler valmöjligheter för användare från och med 2021.
• Över 20 produktförändringar efter att Digital Markets Act (DMA) började tillämpas 2024, däribland fler valskärmar för sökmotorer och webbläsare.

Google menar samtidigt att Europeiska kommissionen underskattar konkurrensen från Apple iOS, som företaget beskriver som Androids främsta konkurrent både bland konsumenter och utvecklare.

Bolaget framhåller även att Android-tillverkare konkurrerar intensivt med varandra genom innovation, funktionalitet och prissättning.

Ett vägledande beslut för Europas teknikmarknad

Domen blir ett viktigt prejudikat för hur EU ser på konkurrens inom digitala plattformar och förstärker unionens linje att stora teknikföretag inte får använda sin marknadsposition för att begränsa konkurrensen.

Beslutet kommer dessutom i en tid då Digital Markets Act och andra europeiska regelverk ger tillsynsmyndigheter betydligt större möjligheter att granska de största teknikplattformarnas affärsmodeller.

För Google innebär domen att ett av de mest omfattande konkurrensrättsliga målen i företagets historia nu har fått sitt definitiva avslut, samtidigt som den markerar att EU fortsätter att ställa höga krav på öppen konkurrens inom den digitala ekonomin.