Halvledare är avgörande för allt från fordonsindustrin och telekom till försvaret. Svenska halvledarbolag ser ett växande behov av fler ingenjörer. En del av lösningen kan vara att söka talanger på fler tekniska utbildningar – men också att vidareutbilda dem som redan befinner sig på arbetsmarknaden.
Halvledare finns i det mesta av dagens teknik, från mobiltelefoner och bilar till försvarssystem och medicinsk utrustning. Industribolag som Saab, Volvo, Scania, ABB och Atlas Copco är kritiskt beroende av avancerade halvledare. Efterfrågan växer, inte minst på grund av AI, men bolagen som utvecklar och tillverkar halvledare har allt svårare att hitta personer med rätt kompetens. Samtidigt går många erfarna medarbetare i pension. Om bolagen bara letar bland de ingenjörer som redan söker sig till branschen räcker det inte för att fylla luckorna.
Det syntes tydligt på Meet the Industry, Kista Science Citys matchningsdag nyligen. Cirka 300 studenter från KTH skola för elektroteknik och datavetenskap anmälde sig, och elva halvledarbolag höll över 200 möten med dem. Det vanligaste intresset bland studenterna var så kallade inbyggda system, medan många av bolagen främst letade efter kompetens inom halvledarfysik och materialteknik. 
– En gemensam lärdom är att vi behöver en bredare bild av var talangerna finns. Det gäller både studenter från fler utbildningar, som fysik och materialteknik, och ingenjörer som redan arbetar och kan vidareutbilda sig, säger Hanna Eldh, ansvarig för Semiconductor Arena på Kista Science City.
Stockholmsregionen har en av Europas mest kompletta halvledarmiljöer, med bolag som Ericsson, Axis, Silex, Coherent och Mycronic. För att regionen ska kunna ta tillvara på den styrkan måste talangfrågan lösas. Enligt European Chips Skills Academy går nästan 30 procent av dagens arbetsstyrka i den europeiska halvledarbranschen i pension före 2030, och branschen beräknas sakna omkring 10 800 kvalificerade medarbetare per år fram till dess. Enligt Sveriges strategi för halvledare 2035 (framtagen av bland annat Svensk Elektronik, FMV och RISE) riskerar Sverige försämrad konkurrenskraft, ökat tekniskt beroende och minskad motståndskraft om svagheter som kompetensbristen inte åtgärdas. Strategin lyfter samtidigt vidareutbildning av ingenjörer som ett sätt att möta bristen.
Flera europeiska länder satsar nu stort på halvledare, och svenska bolag konkurrerar med dem om samma personer. Bristen stannar inte heller i halvledarbranschen. Enligt SCB prognos från 2023, som fackförbundet Sveriges Ingenjörer har sammanfattat, kan Sverige år 2040 sakna omkring 11 000 ingenjörer inom teknisk fysik, energi-, elektro- och datateknik. Det är kompetens som fordonsindustrin, telekom, försvaret och energisektorn också behöver.
Med anledning av detta har Kista Science City och halvledarbolagen i regionen redan börjat planera för en andra matchningsdag nästa år.
– Med nästa matchningsdag vill vi och bolagen nå fler studenter och visa hur en karriär i halvledarbranschen kan se ut. Det är viktigt eftersom en del av dem som utbildar sig här lämnar Sverige efter examen. Ju tidigare bolagen får kontakt med studenterna, desto större är chansen att de stannar och börjar sin karriär här, säger Hanna Eldh.
Ett av bolagen som var med på matchningsdagen är Coherent, en global ledare inom fotonik med avancerad halvledartillverkning i Stockholmsregionen.
– Sverige har en stark grund inom fotonik och halvledarinnovation, som stöds av ingenjörstalanger och forskningskapacitet i världsklass, säger Patrik Evaldsson, Vice President & General Manager på Coherent i Sverige, och fortsätter:
– Vår verksamhet i Stockholmsregionen är en viktig del av Coherents globala teknik- och tillverkningsnätverk och stöder den avancerade optiska tekniken som möjliggör AI-infrastruktur och kommunikation. Fortsatta investeringar i teknisk utbildning, forskning och branschsamarbete kommer att vara avgörande för att utveckla den kompetens och de resurser som krävs för att upprätthålla långsiktig tillväxt.
