AI har blivit en naturlig del av vardagen för många svenskar, men få tror att tekniken kommer att göra samhället bättre. Utbredd användning samsas med oro för integritet och bristande kontroll, och sju av tio vill se en AI-minister i regeringen. Det visar en ny undersökning från Lynxeye.
Managementkonsultbolaget Lynxeyes senaste undersökning AI Attitudes kartlägger svenskarnas användning av, och attityder till, AI. Resultaten visar att nästan hälften av svenskarna medvetet använder AI-baserade tjänster eller funktioner dagligen. Samtidigt tror bara var femte att AI sammantaget kommer att göra samhället bättre.
– Man kan uppskatta konkreta nyttor av AI i ens egen vardag utan att vara övertygad om att utvecklingen är bra för samhället. Ökande användning är därför inget självklart mått på att människor vill ha mer AI. Transparens, kontroll och möjligheten att välja bort är fortfarande mycket viktiga för svenskarna, säger Viking Henter, AI Lead på Lynxeye. 
Oro, bristande kontroll och stor efterfrågan på en AI-minister
Tillförlitlighet och kontroll är två orosområden i svenskarnas syn på AI. Tre av fyra anser att tekniken gör det svårare att veta vilken information eller vem man kan lita på, och fyra av tio upplever liten eller ingen kontroll över hur AI används i deras vardag. Möjligheten att få mänsklig hjälp är också viktig. Drygt hälften vill kunna välja bort AI och få hjälp av en människa. Bland unga mellan 18–25 är motsvarande andel närmare två av tre.
När det gäller det politiska ansvaret finns det ett brett stöd för att införa en särskild AI-minister. Sju av tio vill se en sådan roll i regeringen. Riskhantering är den klart mest efterfrågade inriktningen: drygt hälften av svenskarna vill ha en minister med fokus på att hantera riskerna med AI, medan knappt var sjätte vill att fokus ska ligga på att Sverige tar en ledande position inom tekniken.
– Att betydligt fler tillfrågade vill att en AI-minister ska prioritera riskhantering än att Sverige ligger i framkant av tekniken är ett tydligt och oroande tecken i tiden. Vi verkar stå långt ifrån den välkomnande och tydligt teknikpositiva position som svenskarna traditionellt haft. Den öppenheten har varit, och behöver fortsatt vara, en viktig del i bygget av Sverige som innovationsland. Den kommande regeringen måste därför adressera två saker samtidigt, ta människors oro på allvar och se till att Sverige inte halkar efter, säger Johan Snällfot, Head of Product på Lynxeye.
Större vilja att betala mer för europeisk AI
Var i världen en AI-tjänst utvecklas och drivs spelar roll för svenskarnas vilja att använda den. Sex av tio är villiga att använda en tjänst från ett svenskt företag, medan bara var sjätte är öppen för att använda en tjänst från USA och knappt en av tio vill använda en kinesisk AI-tjänst. Betalningsviljan är dessutom högre för teknik som utvecklats inom EU; nästan hälften av svenskarna kan tänka sig att betala mer för en likvärdig AI-tjänst som utvecklas och drivs inom EU jämfört med utanför unionen.
Oron för AI som härstammar från utanför EU bottnar främst i frågor som rör integritet. Omkring fyra av tio oroar sig för var och hur deras uppgifter lagras och används, och ungefär lika många för att andra länders myndigheter ska kunna få tillgång till dem.
Förväntan om lägre pris vid mer AI
Det finns en utbredd förväntan bland svenskarna om att företagens implementering av AI ska återspeglas i prisbilden. Drygt hälften förväntar sig ett lägre pris när AI utför delar av en produkt eller tjänst. De vanligaste skälen är att AI anses minska behovet av arbetade timmar, att en stor del av tjänsten automatiseras och att graden av självservice ökar.
– För kunden är logiken enkel: om AI utför mer av arbetet och behovet av personal minskar, borde priset också sjunka. För företagen är ekvationen mer komplicerad. AI kan effektivisera, men både implementering och löpande användning innebär ofta stora kostnader. Det här är ett stort förväntansgap. Företag måste visa tydlig uppsida för kunden och se till att AI bidrar med helt nya nyttor, avslutar Viking Henter.
Faktaruta: Resultat från AI Attitudes
- 47 % använder medvetet AI-baserade tjänster eller funktioner minst en gång om dagen.
- 19 % instämmer helt eller ganska mycket i att AI sammantaget kommer att göra samhället bättre. 44 % instämmer ganska lite eller inte alls. Bland 18–25-åringar är motsvarande andel 56 %.
- 74 % anser att AI gör det svårare att veta vilken information eller vem man kan lita på. Bland kvinnor är andelen 79 %, jämfört med 69 % bland män.
- 41 % upplever liten eller ingen kontroll över hur AI används i deras vardag.
- 58 % vill ha tydlig information när AI används eller när innehåll är AI-skapat.
- 54 % vill kunna välja bort AI och få mänsklig hjälp. Bland 18–25-åringar är andelen 63 %. Bland kvinnor är andelen 61 %, jämfört med 47 % bland män.
- 71 % vill ha en minister med särskilt ansvar för AI: 56 % med fokus på att hantera risker och 15 % med fokus på att Sverige ligger i framkant.
- 61 % är villiga att använda AI-tjänster som utvecklas och drivs av svenska företag. Motsvarande andel är 47 % för företag i övriga EU och 16 % för amerikanska företag.
- 44 % kan tänka sig att betala mer för en likvärdig AI-tjänst som utvecklas och drivs inom EU. Bland dagliga AI-användare är andelen 52 %, jämfört med 38 % bland övriga.
- 41 % oroar sig för att det är oklart var och hur deras uppgifter lagras och används utanför EU. 38 % oroar sig för att andra länders myndigheter ska kunna få tillgång till uppgifterna.
- 54 % förväntar sig ett lägre pris när AI utför delar av en produkt eller tjänst. Bland dagliga AI-användare är andelen 60 %, jämfört med 49 % bland övriga.
- 42 % anger minskat behov av personalarbete som skäl för lägre pris. 35 % anger att en stor del av tjänsten automatiseras.
- 37 % anser att det inte finns någon förbättring med AI som motiverar ett högre pris.
Om undersökningen
AI Attitudes bygger på svar från 1 617 personer i Sverige i åldrarna 18–65 år och utgör ett nationellt representativt urval. Undersökningen genomfördes vecka 40 2026 av Norstat på uppdrag av Lynxeye. Datan inhämtades genom en webbenkät. Resultaten är avrundade till hela procenttal. I frågor där deltagarna kunde välja flera alternativ kan summan överstiga 100 procent. Lågkvalitativa svar med avvikande korta svarstider eller icke-differentierade svarsmönster är bortrensade. Undergruppsresultaten bygger på färre svarande.
