Nordiska företag står inför växande digitala säkerhetshot samtidigt som beredskapen för omfattande störningar är otillräcklig. Enligt Telenors rapport Nordic Digital Security 2026 anser endast hälften av de tillfrågade företagsledarna att deras organisationer är väl förberedda för att upprätthålla kritisk verksamhet vid en större digital kris. I Sverige är motsvarande andel 47 procent.
Cyberattacker, sabotage, geopolitisk instabilitet och den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens förändrar säkerhetsläget i Norden.
I rapporten Nordic Digital Security 2026 uppmärksammar Telenor behovet av stärkt digital motståndskraft och ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna. 
Enligt undersökningen upplever endast 50 procent av de tillfrågade nordiska företagsledarna att deras organisationer har god beredskap för att hantera omfattande digitala störningar.
Sverige uppvisar den lägsta nivån bland de undersökta länderna, där 47 procent bedömer att den egna organisationen är väl förberedd.
AI skapar nya säkerhetsutmaningar
Den snabba utvecklingen inom AI innebär både möjligheter och nya risker för organisationer.
AI kan användas för att effektivisera säkerhetsarbete, identifiera avvikande beteenden och upptäcka cyberhot. Samtidigt kan tekniken utnyttjas av angripare för att utveckla mer avancerade och automatiserade attacker.
Enligt Telenors undersökning uppger endast 12 procent av de tillfrågade att de känner sig fullt förberedda på AI-relaterade hot.
Resultatet pekar på ett behov av att stärka organisationernas förmåga att identifiera, förebygga och hantera nya typer av digitala angrepp.
Kritisk digital infrastruktur kräver gemensam beredskap
Telekommunikation, molntjänster, datacenter och andra digitala infrastrukturtjänster har blivit avgörande för att samhället ska fungera.
Störningar i dessa system kan påverka allt från företag och myndigheter till sjukvård, transporter och finansiella tjänster.
Telenor lyfter därför fram behovet av ett mer samordnat nordiskt säkerhetsarbete.
Det handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet, genomföra gemensamma krisövningar och utveckla beredskapsplaner som tar hänsyn till gränsöverskridande digitala beroenden.
Sverige behöver stärka sin digitala motståndskraft
Att Sverige har den lägsta upplevda beredskapen i undersökningen är särskilt relevant för svenska företag och offentliga verksamheter.
När allt fler affärskritiska processer bygger på uppkopplade system, molninfrastruktur och digitala tjänster ökar också konsekvenserna av längre driftavbrott.
För verksamheter med höga krav på tillgänglighet blir det därför viktigt att kombinera förebyggande cybersäkerhetsarbete med kontinuitetsplanering och förmåga att återställa kritiska system.
Rapportens resultat visar också varför digital motståndskraft behöver behandlas som en strategisk ledningsfråga, snarare än enbart ett tekniskt ansvar.
Telenor efterlyser närmare nordiskt samarbete
En central slutsats i Telenors rapport är att digitala hot inte stannar vid nationsgränserna.
De nordiska länderna delar omfattande digitala beroenden och står inför liknande säkerhetsutmaningar.
Genom gemensamma krisövningar, bättre samordning och stärkt beredskap kan regionen förbättra sin förmåga att hantera omfattande digitala incidenter.
För företag och organisationer innebär utvecklingen att cybersäkerhet, AI-riskhantering och kontinuitetsplanering blir allt viktigare delar av den långsiktiga verksamhetsstrategin.
