Artificiell intelligens kan förändra cybersäkerhetsarbetet i grunden genom att upptäcka sårbarheter som tidigare varit svåra att identifiera. Men utvecklingen riskerar samtidigt att skapa en omfattande våg av säkerhetsuppdateringar som sätter press på företagens IT-avdelningar, säkerhetsteam och MSP-leverantörer. Det varnar Arve Kjoelen, global säkerhetschef på Barracuda Networks, efter ett besök i Stockholm.
När AI blir allt bättre på att analysera programvara och identifiera säkerhetsbrister förändras förutsättningarna för både leverantörer och organisationer som använder tekniken.
Under Barracudas kundevent Nordics Secured i Stockholm beskrev företagets globala säkerhetschef, Arve Kjoelen, hur stora språkmodeller kan bidra till att upptäcka tidigare okända sårbarheter i befintliga IT-system. 
Utvecklingen kan på längre sikt leda till säkrare programvara. På kortare sikt riskerar den däremot att skapa betydande utmaningar när fler säkerhetsbrister upptäcks och behöver åtgärdas samtidigt.
– Vi står sannolikt inför ett par år med mycket högt tempo i säkerhetsarbetet. Det kommer att sätta press på oss alla, säger Arve Kjoelen.
AI kan avslöja säkerhetsbrister i stor skala
Traditionellt har identifieringen av sårbarheter krävt omfattande manuella analyser, säkerhetstester och granskning av programkod.
Med hjälp av AI kan delar av arbetet automatiseras och genomföras snabbare.
Enligt Kjoelen innebär det att säkerhetsbrister som funnits i programvara under lång tid kan upptäckas i betydligt större omfattning än tidigare.
Det skapar nya möjligheter för programvaruleverantörer att förbättra sina produkter, men innebär också att fler uppdateringar behöver utvecklas, testas och distribueras.
För organisationer med omfattande IT-miljöer kan detta bli en betydande operativ utmaning.
Särskilt utsatta är verksamheter som använder många olika system, äldre applikationer eller komplexa integrationer mellan molntjänster och lokal infrastruktur.
Företag riskerar att drabbas av uppdateringströtthet
När antalet identifierade sårbarheter ökar behöver IT-avdelningar hantera fler säkerhetsuppdateringar på kortare tid.
Det kan skapa flaskhalsar i organisationernas processer för testning, godkännande och installation av uppdateringar.
Samtidigt kan för snabba förändringar innebära risker för driftstörningar, särskilt i verksamhetskritiska system.
Utmaningen handlar därför inte enbart om att installera fler uppdateringar, utan om att avgöra vilka säkerhetsbrister som innebär störst risk för verksamheten.
Om organisationer inte hinner genomföra nödvändiga åtgärder kan sårbarheter finnas kvar även efter att programvaruleverantören har publicerat en säkerhetsuppdatering.
Det ökar behovet av strukturerade processer för sårbarhetshantering och tydliga prioriteringar.
Alla sårbarheter innebär inte samma säkerhetsrisk
Arve Kjoelen framhåller att organisationer behöver prioritera säkerhetsbrister utifrån hur sannolikt det är att de utnyttjas och vilka konsekvenser ett angrepp kan få.
En viktig utgångspunkt är att identifiera sårbarheter som redan används av cyberkriminella.
Här pekar han på den amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten CISA:s databas Known Exploited Vulnerabilities, KEV.
Databasen innehåller dokumenterade sårbarheter som har utnyttjats i verkliga angrepp och kan användas som underlag för säkerhetsprioriteringar.
Men enligt Kjoelen räcker det inte att enbart utgå från generella listor.
Organisationer behöver också förstå vilka system som påverkas, hur dessa är exponerade och vilka säkerhetsåtgärder som redan finns på plats.
Genom att kombinera information om hotaktörer, angreppsmetoder och den egna IT-miljön kan säkerhetsteamen fatta mer välgrundade beslut.
AI-agenter skapar nya säkerhetsutmaningar
Samtidigt som AI förbättrar möjligheterna att upptäcka sårbarheter förändrar tekniken även organisationernas riskbild.
Allt fler företag använder AI-assistenter och AI-agenter för att automatisera arbetsuppgifter, analysera information och integrera olika affärssystem.
Det innebär att AI-verktyg i vissa fall får tillgång till omfattande mängder företagsinformation.
Om organisationen saknar kontroll över vilka verktyg som används och vilka system de kan ansluta till uppstår nya risker för informationsläckage.
Problemet förstärks när medarbetare använder AI-tjänster som inte har godkänts av IT-avdelningen, så kallad Shadow AI.
En AI-agent som har tillgång till interna dokument, kundinformation eller administrativa system kan innebära en säkerhetsrisk om behörigheterna inte är korrekt begränsade.
Därför blir kontroll över identiteter, åtkomsträttigheter och dataflöden en allt viktigare del av cybersäkerhetsarbetet.
MSP-leverantörer behöver utveckla sin säkerhetshantering
Utvecklingen påverkar även leverantörer av managerade IT-tjänster, så kallade Managed Service Providers, MSP.
Många MSP-företag ansvarar för drift, säkerhet och underhåll av IT-miljöer hos flera kunder samtidigt.
När AI gör det möjligt att upptäcka fler sårbarheter kan mängden säkerhetsuppdateringar och incidenter som behöver hanteras öka.
Det ställer högre krav på automatiserad övervakning, centraliserad sårbarhetshantering och riskbaserad prioritering.
För MSP-leverantörer blir det särskilt viktigt att kunna identifiera vilka kunder och system som påverkas av en viss sårbarhet.
Automatisering kan samtidigt bidra till att minska arbetsbelastningen genom att förenkla identifiering, analys och uppföljning av säkerhetsbrister.
Utvecklingen kan därmed skapa nya möjligheter för MSP- och MSSP-leverantörer att erbjuda mer avancerade säkerhetstjänster.
Cyberattacker kan utvecklas på bara några minuter
En annan förändring som Kjoelen lyfter fram är hur snabbt moderna cyberattacker kan utvecklas.
Tidigare kunde det ta timmar eller dagar från ett första intrång tills angriparen började stjäla information eller genomföra en ransomwareattack.
I dag kan delar av processen gå betydligt snabbare.
– Tidigare kunde det gå timmar, ibland dagar, från att en grupp tog sig in i företaget tills den började stjäla data eller använda ransomware. Nu handlar det ibland om minuter. Därför måste vi ha automatisering, säger Arve Kjoelen.
Den kortare tiden mellan intrång och skadlig aktivitet innebär att traditionella manuella säkerhetsprocesser inte alltid är tillräckliga.
Organisationer behöver därför utveckla sin förmåga att identifiera misstänkt aktivitet och vidta åtgärder i realtid.
AI-baserad hotdetektering och automatiserad incidenthantering kan bli viktiga delar av detta arbete.
AI kan också stärka mindre företags cybersäkerhet
Trots riskerna betonar Barracudas säkerhetschef att AI även skapar betydande möjligheter för organisationernas försvar.
Mindre företag har ofta begränsade resurser för cybersäkerhet och saknar egna specialistteam som arbetar dygnet runt.
AI-baserade säkerhetsverktyg kan hjälpa dessa verksamheter att analysera incidenter, identifiera misstänkta aktiviteter och prioritera åtgärder.
Det kan göra avancerade säkerhetsfunktioner mer tillgängliga även för organisationer som tidigare saknat resurser att använda dem.
Samtidigt kan automatiseringen bidra till att säkerhetsspecialister får mer tid för komplexa analyser och strategiskt säkerhetsarbete.
Kjoelen understryker dock att mänsklig kompetens fortfarande behövs.
AI-modeller kan identifiera enskilda säkerhetsbrister, men har inte alltid förmågan att förstå hur flera sårbarheter samverkar i ett större angrepp.
Därför behöver AI-baserad analys kombineras med erfarenhet och kunskap om organisationens faktiska risker.
Cybersäkerhet går mot en mer automatiserad framtid
Utvecklingen visar hur AI förändrar cybersäkerhetsarbetet på flera nivåer.
Tekniken kan hjälpa organisationer att upptäcka tidigare okända sårbarheter, men samtidigt öka mängden säkerhetsuppdateringar som behöver hanteras.
För IT-avdelningar, säkerhetsansvariga och MSP-leverantörer blir utmaningen att omsätta fler identifierade säkerhetsbrister till konkreta åtgärder utan att skapa onödiga driftstörningar.
Det kräver bättre överblick över IT-miljöerna, tydligare prioriteringar och mer automatiserade säkerhetsprocesser.
På längre sikt kan utvecklingen bidra till säkrare programvara och mer motståndskraftiga IT-miljöer.
Men under övergångsperioden väntas kraven på organisationernas säkerhetsarbete öka.
